All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesGör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Article
Vi beslutade oss för att lyfta fram luft- och sjöfarten i vår TERM-rapport för att belysa de olika slags problem som dessa två sektorer ofta ger upphov till i fråga om växthusgasutsläpp och luftföroreningar. Luftfartsverksamhet – flygen men även själva flygplatserna – medför många negativa konsekvenser för miljön såsom växthusgasutsläpp, luftföroreningar, buller, stor vattenförbrukning och avfall. Inom EU har dessutom de växthusgasutsläpp som härrör från den internationella luftfarten mer än fördubblats sedan 1990.
Även sjöfartsverksamhet leder till betydande utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar, buller och vattenföroreningar. Koldioxidutsläppen från den globala sjöfarten kan år 2050 komma att uppgå till 17 % av alla koldioxidutsläpp om inga ytterligare åtgärder vidtas. Utsläppen av en del förorenande ämnen från vägtransporter har minskat generellt sett (dock inte när det gäller koldioxid), men utsläppen från luft- och sjöfart fortsätter att öka. År 2050 kommer den globala luft- och sjöfarten sammantaget att stå för nästan 40 % av de globala koldioxidutsläppen om inga ytterligare begränsningsåtgärder vidtas. Sektorerna har regelbundet utvärderats som en del av våra TERM-indikatorer, men då endast som en av transportundersektorerna. Vi granskade även luftfarten i miljörapporten 2016 European Aviation Environmental Report. Det här är alltså första gången som vi fokuserar på luft- och sjöfarten i vår TERM-rapport.
Handeln har blivit alltmer globaliserad under de senaste decennierna och både luftfarten och sjöfarten har genomgått en enorm tillväxt, vilket har gjort att utsläppen stadigt ökar. Antalet flygpassagerare, såväl i Europa som globalt, har t.ex. tredubblats sedan 1990. Ett annat exempel är att handeln med framväxande ekonomier har ökat och resesträckorna har därför blivit längre. Passagerarflygen har dessutom blivit billigare, med lågprisbolag som tar en allt större del av marknaden. Denna utveckling står för en betydande del av den senaste tidens ökning av passagerartransporter i Europa. Lågprisbolagens flotta är i allmänhet nyare och renare, men deras andel av alla flyg har fördubblats på bara tio år.
Regeringar har en mycket viktig roll för att stödja forskning, driva på arbetet med produkt standarder och subventionera ny teknik. Åtgärder som t.ex. syftar till att förbättra bränsleeffektiviteten genom införandet av lättare material eller andra tekniska alternativ kommer inte att vara tillräckliga för att uppfylla EU:s utsläpps- och hållbarhetsmål. Allmänheten kan också dra sitt strå till stacken. Det pågår redan en diskussion om hållbara rese- och konsumtionsvanor, och den måste främjas. Det kan bidra till att man förändrar sin livsstil och sina transportvanor.
Ibland finns det alternativ till fossila bränslen, eller till och med till förbränningsmotorn. Vi kan t.ex. ta sjöfarten. De hamnbåtar som är en del av Köpenhamns lokaltrafik körs på biobränsle. I vissa färjor i Norge och i andra länder används redan batterier för att minska miljöavtrycket. Städer kan inrätta en infrastruktur för fartyg i hamnar där det går att få el på land. Fartygen kan på så sätt ansluta sig till elnätet i stället för att köra motorerna på tomgång. Då kommer inte bara utsläppen att minska; luftkvaliteten förbättras också. Hur luftfarten ska göra för att minska växthusgasutsläppen från lufttransporter är däremot fortfarande ett av transportsektorns största problem. Luftfartygen kommer även fortsättningsvis att vara beroende av fossila bränslen inom överskådlig framtid, och efterfrågan på lufttransporter kommer troligen att öka.
Rapporten är ett underlag för den politiska debatten på europeisk, nationell och lokal nivå kring problemen med utsläpp från dessa två sektorer. Utsläpp från luft- och sjöfart är globala till sin natur och regleras därför framför allt genom internationella organisationer såsom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Men EU vidtar också åtgärder. Koldioxidutsläpp från luftfarten har varit en del av EU:s utsläppshandelssystem sedan januari 2012. Flyg till och från länder som inte är en del av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet utesluts dock från EU:s utsläppshandelssystem genom en bestämmelse om att stanna klockan (en så kallad stop-the-clock-bestämmelse), för att en global överenskommelse om utsläpp från luftfarten ska komma till stånd. I ett försök att minska utsläppen av luftföroreningar inom sjöfartssektorn har man fastställt gränsvärden för svaveloxidutsläpp inom två särskilda svavelkontrollområden i EU:s vatten: ett i Östersjön och ett som omfattar Nordsjön, inbegripet Engelska kanalen. Operatörer kan t.ex. använda bränsle med låg svavelhalt, installera filter ombord på fartygen eller börja använda alternativ bränsleteknik för att se till att de inte överskrider dessa gränsvärden.
Vi på EEA kommer att fortsätta att följa utsläppen från luft- och sjöfartssektorerna noga via våra uppdaterade indikatorer och regelbundna rapporter och genomgångar.
Anke Lükewille
EEA expert på luftföroreningar
Intervjun publicerades i Europeiska miljöbyråns nyhetsbrev nr 2018/1, 15 mars 2018.
For references, please go to https://eea.europa.eu./sv/articles/utslapp-fran-luftfart-och-sjofart or scan the QR code.
PDF generated on 2024-11-23 01:08
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14
Dokumentåtgärder
Dela med andra