Ledarartikel– Att värna om miljön är att värna om oss själva

Europeiska miljöbyråns miljösignaler 2023 ger en översikt över de mest direkta kopplingarna mellan miljön, klimatet och hälsan. Luftkvaliteten i Europa har förbättrats avsevärt de senaste årtiondena, vilket har resulterat i bättre hälsa och färre förtida dödsfall. De flesta människor i Europa har tillgång till högkvalitativt dricksvatten direkt från kranen, och de allra flesta badplatser håller högsta standard, vilket ger oss utmärkta möjligheter för rekreation och avkoppling. Till skydd för människor och miljön har EU även infört världens mest avancerade kemikalielagstiftning och eftersträvar världens mest ambitiösa klimatåtaganden.

Hälsan är både en djupt privat angelägenhet och en fråga av stor allmän vikt. När människor runt om i världen tillfrågas om vad som är viktigast i deras liv lyfter de fram sin egen och sina nära och käras hälsa. Inom politiken är hälso- och sjukvården ett ämne som debatteras flitigt och som tar en stor del av de offentliga budgetarna i anspråk.

Vi kan glädjas över att den nuvarande generationen europeiska medborgare har både ett längre och friskare liv än någonsin tidigare. En del av denna positiva utveckling kan kopplas till framsteg inom miljöpolitiken. Minskade luftföroreningar, förbättrad dricksvattenkvalitet och renhållning, och begränsad användning av några av de skadligaste ämnena har alla en positiv påverkan på vår hälsa. Vi håller på att lära oss hur man bättre skyddar medborgarna mot värmeböljor och andra faror, och vi kan undvika de värsta följderna av klimatförändringarna genom ambitiösa utsläppsminskningar.

Men trots dessa framgångar kan vi inte riktigt slå oss till ro. Mer än ett av tio förtida dödsfall i EU är förknippat med föroreningar. Dessutom kan många medborgare inte leva fullvärdiga liv eftersom de kämpar med föroreningsrelaterade sjukdomar som luftvägs- och hjärt-kärlsjukdomar. Dålig luftkvalitet är fortfarande en betydande hälsorisk i Europa. Bullerföroreningar är ett ökande problem som verkar vara svårt att hantera. Vi fortsätter att producera och konsumera stora mängder kemikalier, varav vissa skadar miljön eller vår hälsa. Och klimatförändringarnas följder blir allt allvarligare och orsakar vattenbrist, värmeböljor, stora skogsbränder och översvämningar. Dessa faror drabbar oproportionerligt hårt de mest utsatta i våra samhällen, såsom barn, äldre och personer med små resurser eller dålig hälsa.

Image source: © Julia Gawell, Well with Nature /EEA

I den europeiska gröna given och dess nollföroreningsagenda fastställs ambitiösa mål för att skydda naturen, klimatet och människors hälsa. Att minska och förebygga föroreningar förbättrar livskvaliteten och förebygger sjukdomar. Vissa skulle hävda att detta är alltför kostsamt. Det görs dock för att skydda ekosystem som våra samhällen är beroende av och för att skydda vår egen hälsa. Både när det gäller ekosystemens och människors hälsa är det betydligt billigare och mycket effektivare att förebygga skador än att reparera dem. Det är helt enkelt en god investering för framtiden – och något som de som förorenar bör betala för.

För att stödja dessa insatser syns en ökande dynamik runt den så kallade One Health-modellen. Av vana har vi fokuserat på enskilda faror, såsom specifika typer av föroreningar i luft, vatten eller mark. ”One Health”-modellen innebär att vår egen hälsa är kopplad till hälsan hos tama och vilda djur, växter och den omgivande miljön, och att våra insatser för att förbättra hälsan måste beakta alla dessa aspekter. De åtgärder vi gör för att skydda naturen och klimatet är faktiskt åtgärder som skyddar vår egen hälsa.

Europeiska miljöbyrån integrerar kunskap om miljön, klimatet och samhället. Tillsammans med vårt expertnätverk, Eionet, för vi samman data och information om naturen, klimatet och samhällssystemen för energi, livsmedel, rörlighet och den bebyggda miljön. Ett exempel på ett sådant arbete är den europeiska miljö- och hälsoatlasen, med vilken användarna kan kontrollera kvaliteten på sin lokala miljö och undersöka enskilda och kombinerade hälsorisker.

En sådan analys tydliggör sambandet mellan miljö och välbefinnande. Att förbättra tillståndet för vår miljö och begränsa klimatförändringarna ger både direkta och indirekta fördelar för alla i Europa. Infrastruktur med natur, såsom parker i tätortsområden, ger ofta tredubbla fördelar genom att de minskar föroreningar, ökar den biologiska mångfalden och förbättrar hälsan och välbefinnandet, inräknat den psykiska hälsan.

Vi ser allt fler bedömningar som betonar klimatförändringarnas mångfasetterade kris, förlusten av biologisk mångfald och föroreningar, och behovet av brådskande åtgärder. Enkelt uttryckt är vi beroende av naturen för allt vi behöver för att överleva och utvecklas. Att fortsätta skada naturen innebär att vi skadar själva de system som ligger till grund för vår hälsa och vårt välbefinnande – och äventyrar framtida generationers liv.