Värmeböljor och klimatrelaterad spridning av smittsamma sjukdomar utgör en allt större risk för européers hälsa

Behovet av att göra något åt klimatförändringarnas påverkan på människans hälsa är alltmer uppenbart, och det är hög tid att vi går från planering till åtgärder och ökar medvetenheten hos folkhälso- och sjukvårdspersonalen för att göra Europas befolkning mer motståndskraftig, i enlighet med EEA:s rapport Climate change as a threat to health and well-being in Europe: focus on heat and infectious diseases (klimatförändringar som hot mot hälsan och välbefinnandet i Europa: fokus på värme och smittsamma sjukdomar).

Rapporten fokuserar på den effekt som höga temperaturer har på befolkningen, vilket är den naturrelaterade risk som leder till det största antalet dödsfall i Europa. Klimatförändringarna förväntas dessutom öka antalet dödsfall väsentligt såvida inga anpassningsåtgärder vidtas. Ett annat växande hot är de klimatkänsliga smittsamma sjukdomarna, som förväntas spridas norrut och öka antalet sjukdomsfall i Europa. Rapporten bygger på kunskaper som tagits fram för Europeiska observatoriet för klimat och hälsa, som ger tillgång till en stor mängd relevanta data, verktyg, dokument och andra resurser med information om klimatförändringarnas konsekvenser för människans hälsa.

Åtgärder för att skydda utsatta grupper mot värmeböljor

De allt längre, kraftigare och oftare förekommande värmeböljorna, den åldrande befolkningen och den ökande urbaniseringen leder till att allt större utsatta befolkningsgrupper exponeras för höga temperaturer, framför allt i Syd- och Centraleuropa. Det faktum att många skolor och sjukhus ligger i områden drabbade av den urbana värmeö-effekten, som ytterligare förvärrar de höga temperaturerna, är en stark signal för att dessa inrättningar med omedelbar verkan måste anpassas. De stigande temperaturerna påverkar även arbetsmiljön, med en genomsnittlig årlig arbetstidsförlust på 16 timmar per arbetstagare i mycket utsatta sektorer. De största förlusterna ser vi i Sydeuropa.

För att kunna minska värmens effekter på hälsan krävs en rad olika lösningar. Vi behöver effektiva åtgärdsplaner för värmerelaterad hälsa, fler gröna och skuggiga områden i städer, lämplig byggteknik, och vi måste anpassa arbetstider och arbetsförhållanden för att minska anställdas exponering.

Klimatförhållandena mer mottagliga för smittsamma sjukdomar

De förändrade klimatförhållandena blir alltmer mottagliga för uppkomst och spridning av klimatkänsliga smittsamma sjukdomar såsom malaria, denguefeber och West Nile-feber. Detta ökar även risken för spridning till områden i Europa som tidigare varit befriade från sådana sjukdomar, till exempel i de nordligare regionerna. Den förväntat förlängda smittperioden, en vidare spridning av myggarter som bär på malaria och denguefeber, samt ett ökat antal sjukdomsfall hos återvändande resenärer, ökar tillsammans risken för lokala sjukdomsutbrott.

Personer som arbetar inom jord- och skogsbruk samt räddningstjänsten löper större risk för att smittas av någon av dessa sjukdomar, och äldre personer, små barn och människor med nedsatt immunförsvar kan drabbas värre om de smittas.

I de stigande havsvattentemperaturerna trivs dessutom den farliga vibriobakterien som finns i fisk och skaldjur framför allt längs Östersjökusten. Exponering för bakterien kan leda till allvarlig sjukdom. Genom effektiv övervakning av de arter som bär på och överför dessa sjukdomar, samt sjukdomsövervakning, kan vi i ett tidigt skede varna för förekomsten av sjukdomar och utföra en mer välriktad kontroll av sjukdomsbärande arter eller genomföra vaccinationskampanjer.

Vikten av förebyggande och samordning

Övervakning av klimatrelaterade hot är en effektiv åtgärd som dessutom är den som oftast nämns i nationella strategier för hälso- och klimatanpassning. Tillgången till tidiga varningar är avgörande: snabba, välorganiserade och effektiva åtgärder som en del av åtgärdsplanerna för värmerelaterad hälsa samt en väl utförd informationskampanj kan minska risken för sjukdomsspridning.

Bland vård- och omsorgsinrättningar på lokal nivå runtom i Europa har arbetet med anpassning till klimatförändringarna fortfarande låg prioritet. För att anpassa sig till aktuella och framtida klimatrelaterade hälsorisker måste hälso- och sjukvårdssektorn förbättra sin beredskap genom ökad medvetenhet, förbättrade kunskaper och förstärkt engagemang hos folkhälso- och sjukvårdspersonalen, visar EEA:s rapport. Genom att förbättra sjukvårdsinrättningars motståndskraft mot extremväder och säkerställa hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att hantera en ökad efterfrågan på patientvård och diagnostik kan anpassningsarbetet förstärkas ytterligare.