En lägesrapport: Energi ligger till grund för Europas klimatambitioner

Med undantag för nedgången till följd av covid-19-pandemin har Europas stadiga utsläppsminskningar uppnåtts tack vare en sund klimatpolitik, enligt EEA:s senaste bedömning i ”Tendenser och prognoser”.

Att uppnå målen för 2030 och 2050 kommer dock att kräva att EU:s medlemsstater blir ännu mer ambitiösa i sina åtgärder. Som del av den europeiska gröna given fastställer den europeiska klimatlagen ett nytt nettominskningsmål på minst 55 procent fram till 2030 och åtagandet att uppnå klimatneutralitet, vilket innebär att alla restutsläpp kompenseras genom att motsvarande mängder koldioxid tas bort till 2050. Vidare har Rysslands invasion av Ukraina pekat på behovet av att övergå från fossila bränslen till förnybara och inhemska källor som kan trygga energisäkerheten.

Framsteg mot 2030

Enligt EEA:s senaste uppskattningar var EU:s nettoutsläpp av växthusgaser, som inkluderar absorberad koldioxid av till exempel av skogar, cirka 28 procent lägre 2021 än 1990. Det krävs därför snabbare och djupare utsläppsminskningar om EU ska uppnå målet på 55 procent fram till 2030.

Dessutom visar Europeiska miljöbyråns analys i ”Tendenser och prognoser” att EU måste fortsätta investera i el från förnybara energikällor, och att förnybara energikällor måste stå för en mycket större andel energi som används till uppvärmning, nedkylning och transport. Samtidigt är det viktigt att inte använda kol eller brunkol som ersättning för gas inom energisektorn.

Det som är mest överhängande är förmodligen behovet att påskynda minskningen av energiförbrukningen. Att uppnå EU:s energieffektivitetsmål 2030 kommer att kräva mycket snabbare nedskärningar än de som uppnåddes mellan 2005 och 2020. Att utöka fjärrvärmen och fjärrkylan, installera värmepumpar och förbättra byggnadsisoleringen skulle stödja dessa mål, men det krävs insatser inom alla ekonomiska sektorer, tillsammans med förändringar av medborgarnas egen energiförbrukning, såsom att vrida ned termostaten på vintern och använda mindre luftkonditionering på sommaren.

Europas energimix i dag

Enligt de senaste övergripande uppgifterna från 2020 härrör den totalt tillgängliga energin inom EU främst från fem olika källor: oljeprodukter, inräknat råolja (cirka 35 procent); naturgas (24 procent); förnybar energi (17 procent); kärnkraft (13 procent); och fasta fossila bränslen, såsom kol (12 procent).

Mellan EU:s medlemsstater finns det dock betydande skillnader. Oljeprodukter stod till exempel för över 85 procent av den totalt tillgängliga energin i Cypern och Malta 2020. Naturgas stod för 40 procent av den totalt tillgängliga energin i Italien, kärnkraft för 41 procent i Frankrike, och förnybara energikällor för nästan hälften av den totala energin i Sverige.

Energimixen i ett land formas av flera faktorer, däribland tillgång till inhemska resurser såsom skogar och annan biomassa, samt floder eller en god potential för vind- eller solenergi. Tidigare val låser fast länder i vissa tekniker under många årtionden, och uppkoppling till stora energinätverk liksom förhållanden till grannländer påverkar vilka alternativ som är tillgängliga för export och import.

År 2020 var 42 procent av den totalt tillgängliga energi som konsumerades inom EU också producerad inom EU. Resten – nästan 60 procent – importerades. Ryssland har länge varit den största enskilda leverantören inom ramen för EU:s energiimport. År 2020 levererade landet 29 procent av den råolja, 43 procent av den naturgas och 54 procent av de fasta fossila bränslen, främst kol, som användes inom EU. Vidare har vissa av EU:s medlemsstater varit mer beroende av rysk energi än andra vilket gör dem ännu mer känsliga för energibrist och höjda energipriser.

Infografik: EU:s energimix

Källa: Eurostat (https://ec.europa.eu/eurostat/cache/infographs/energy/bloc-2a.html). 

Förbli på rätt spår och agera snabbare

Den europeiska gröna given tillkännagavs 2019 för att bana väg för hållbar utveckling genom en socialt rättvis omställning. Betydelsen av den grundläggande målsättningen har bara förstärkts av covid-19-pandemin och kriget i Ukraina.

Europeiska miljöbyråns bedömningar har ständigt visat att Europas produktions- och konsumtionssystem snabbt måste ställas om  till en hållbar utveckling. Inom energisystemet innebär detta att både minska energiförbrukningen och öka andelen energi från förnybara energikällor för att dra ned på användningen av fossila bränslen.

Vidare skulle omställningen till en mer cirkulär ekonomi – genom att minska och optimera användningen av material – stödja Europas klimat- och energimål. Att fortsätta använda produkter och material under en längre tid eller använda mer återvunnet material skulle kunna ge betydande hållbarhetsfördelar.

Att uppnå dessa mål skulle minska Europas utsläpp av växthusgaser och bana väg för klimatneutralitet till 2050. Fördelarna med att spara energi är tydliga och omedelbara, inte minst för hushållens budgetar. Att ställa om till förnybar energi för elproduktion erbjuder många olika fördelar förutom minskade utsläpp av växthusgaser, såsom renare luft, vatten och jord.

Infografik: Vilka är källorna till utsläppen av växthusgaser i EU?

Källa: EEA:s data över växthusgasutsläpp (https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/data/data-viewers/greenhouse-gases-viewer).