All official European Union website addresses are in the europa.eu domain.
See all EU institutions and bodiesGör något för vår planet, skriv bara ut denna sida om nödvändigt. Även en liten åtgärd kan göra en stor skillnad när miljoner människor detsamma!
Article
Den nya EU-strategin för klimatanpassning, som nyligen antogs av Europeiska kommissionen, innehåller förslag på åtgärder för att öka kunskaperna om anpassning så att vi kan samla in mer och bättre data om klimatrelaterade risker och förluster. Detta har ett direkt samband med Climate-Adapt, den europeiska plattformen för anpassningskunskap, som drivs och utvecklas av Europeiska miljöbyrån.
I Climate-Adapt ingår ett antal exempel på bästa praxis från städer som har arbetat med anpassning. Det som är nytt är att man i EU-strategin fullt ut erkänner att anpassning kräver planer och insatser på alla förvaltningsnivåer. Den lyfter fram prioriteringar som medger lokala anpassningsåtgärder, användning av naturbaserade lösningar för anpassning samt integrering av ett anpassningsperspektiv i den makroekonomiska politiken. Städernas funktionssätt framgår tydligt i vår rapport Urban sustainability in Europe – What is driving cities’ environmental change (hållbara städer i Europa – vad är drivkraften för städernas miljöförändring), som kommer att offentliggöras inom de närmaste veckorna. Tillsammans med rapporten kommer vi att ge ut en kort genomgång för att ge en första överblick över de viktigaste effekterna av covid-19-pandemin på hållbarhetsinsatser i städer.
EEA har länge arbetat med stadsfrågor. Vi har arbetat enligt ett tematiskt tillvägagångssätt, vilket innebär att vi har tittat på utvecklingen av mönster som urbanisering och föroreningar eller städernas luftkvalitet, bullerföroreningar och klimatanpassning i städer. Den nya rapporten är den första i en rad bedömningar av hur städerna kan bidra till miljömålen på ett integrerat sätt. Just denna rapport riktar sig direkt till städerna – via ett frågeformulär och intervjuer – för att skapa en förståelse för vad som ligger bakom miljöförändringarna i städer som ett led i deras övergång till ett mer hållbart samhälle. Det är ett undersökande arbete som utgör ett riktmärke för hur städerna utvärderar viktiga drivkrafter och hinder för hållbarhetsomställningen.
Bland de möjliggörande faktorer som identifierats så finns det vissa som sticker ut. Vi insåg att det inte finns någon universallösning. Både drivkrafter och hinder identifierades inom sju huvudområden: kontext, styrning, kunskap, kultur, teknik, data och information samt ekonomi. Det är viktigt att påpeka att det här är första gången som EEA undersöker städer direkt på detta sätt genom en designtänkande metod som kan följas upp.
Den fulla effekten av covid-19 på städernas hållbarhet granskas fortfarande. Pandemin har förändrat vår livsstil. Vi har ökat vår användning av digital utrustning och arbetar mer hemifrån. Detta har förändrat stadsmiljön och kommer att ha långvariga konsekvenser för transporter och den dagliga pendlingen. Det kommer sannolikt också att innebära en förändrad efterfrågan på bostäder och kontorsanvändning. Som en följd av detta kan vi få bättre luftkvalitet och mindre buller på grund av den minskade trafiken.
Mycket beror på hur Europas länder utformar sina planer för återhämtning och resiliens, och framför allt hur de ser på städernas roll. Städerna har varit centrala när det gäller att stödja allmänheten under pandemin, och de lokala myndigheterna har en viktig roll att spela i vår återhämtning och i genomförandet av den europeiska gröna given. I den kommande EEA-genomgången analyseras några av pandemins första effekter på miljön och klimatförändringarna. Här hänvisar vi till rörlighet och tillgänglighet, renoveringsvågen och upprustning av byggnader, vikten av grönområden, naturbaserade lösningar samt betydelsen av lokala, urbana livsmedel.
EEA:s arbete har en bred målgrupp. Vi arbetar med länder, europeiska institutioner och organisationer och det europeiska civilsamhället i stort. Även om EEA:s uppdrag inte omfattar att arbeta direkt med städer bor omkring 75 procent av Europas befolkning i städer. Våra kommande bedömningar har en dubbel målsättning: att belysa vikten av den lokala nivån och städernas betydelse när det gäller att uppnå de mycket ambitiösa miljö- och klimatmål som Europa satt upp.
Vårt arbete visar också att städerna är mycket starkt engagerade i genomförandet och att de ibland till och med är ambitiösare än den nationella förvaltningen. Under den senaste övervakningen och rapporteringen av miljölagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (2018) konstaterades det att 70 procent av EU:s miljölagstiftning genomförs på lokal nivå.
Rapporten ger mycket intressanta insikter från de undersökta städerna som har direkta konsekvenser för EU:s politik. En av de viktigaste slutsatserna är uppfattningen att EU:s lagstiftning och politiska ramar har en nyckelroll för att påskynda en hållbar förändring i städer. Dessutom är tillgången till EU-finansiering samt nationell och privat finansiering avgörande. Stadsnätverk och specialiserade partnerskap har också stor betydelse och ger mervärde till städernas hållbarhetsinsatser. Samtidigt är städerna olika och omställningen till hållbarhet måste anpassas till de lokala förutsättningarna. Visioner och strategiska planer för hållbarhet på lokal nivå är grundläggande för framtida insatser.
Vårt arbete är för närvarande inriktat på fyra områden. Ett är den fortsatta verksamheten inom hela EEA. Där ingår det pågående arbetet med bedömningar av anpassning, luftkvalitet och bullerföroreningar i städer, arbete med Copernicus och dess lokala Urban Atlas-komponent, naturbaserade lösningar, rörlighet/tillgänglighet och upprustning av byggnader eller cirkulära lösningar. En del av detta arbete kommer att presenteras i en kommande rapport om det vi kallar för nexusanalys, som bygger på ett uppifrån-och-ner-perspektiv. Analysen inriktas på åtta frågor som rör hållbara städer och hållbar miljö och som valts ut som prioriteringar enligt en process ledd av berörda aktörer. Vi kommer att fokusera på klimatresiliens, livskvalitet, tillgänglighet, hälsosam miljö, tryggad livsmedelsförsörjning, cirkularitet, ren energi och hållbara byggnader i städer.
Vi vill också stärka kontakterna med berörda aktörer. Planen är att intensifiera nätverksbyggandet på detta område genom att skapa ett samarbetsforum för hållbara städer och på så sätt möjliggöra informationsutbyte, nätverksbyggande och riktade partnerskap. Slutligen beaktar EEA även andra EU-ledda initiativ och överväger hur all denna kunskap och expertis kan förmedlas och delas i större utsträckning.
For references, please go to https://eea.europa.eu./sv/articles/vad-gor-europas-stader-for or scan the QR code.
PDF generated on 2024-11-23 01:38
Engineered by: EEA Web Team
Software updated on 26 September 2023 08:13 from version 23.8.18
Software version: EEA Plone KGS 23.9.14
Dokumentåtgärder
Dela med andra