Dags att lägga in en ny växel i transportsektorn

För bara några generationer sedan stannade många människor i sina lokalsamhällen under hela livet. De behövde inte flytta flera kilometer från platsen där de hade fötts, och de flesta saker som de behövde – mat, kläder, byggmaterial – kom från deras direkta omgivning.

I våra moderna samhällen är produktions- och konsumtionssystemen beroende av transporter. Människor förväntar sig att kunna flytta för arbete och utbildning. De besöker familj i andra städer och reser utomlands på semester. Men dagens energipriser, beroendet av importen av fossila bränslen samt oron över klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden ger oss mer än tillräcklig anledning att ompröva vårt system för mobilitet.

Ökande utsläpp av växthusgaser från transporter

EU har fastställt ett högt satt mål för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter med 90 procent fram till 2050 (jämfört med 1990 års nivåer). Hittills har det dock varit svårt att komma nära detta mål. Europeiska miljöbyråns data visar att transporter är den enda större ekonomiska sektorn i EU där utsläppen av växthusgaser har ökat de senaste 30 åren.

Transporterna har i allmänhet ökat i effektivitet. De flesta bilar, lastbilar, fartyg och flygplan släpper ut mindre koldioxid per kilometer än förr. Deras motorer är mer bränsleeffektiva och körs delvis på biobränslen. Dessa vinster har dock inte hållit jämna steg med ökande transportvolymer. Vi kör längre avstånd, transporterar fler varor och flyger oftare i tjänsten och på semestern. Detta är det främsta skälet till att de totala utsläppen från transporter i Europa har ökat.

I dag står de för cirka en fjärdedel av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. Av dessa utsläpp står vägtransporter för nästan tre fjärdedelar, och över hälften av vägtransporternas utsläpp kommer från bilar. Den civila luftfarten står för cirka 13 procent av utsläppen av växthusgaser inom EU:s transportsektor, men dessa utsläpp ökar snabbt och har redan fördubblats sedan 1990.

Enligt EEA:s analys förväntas Europas transportutsläpp att minska med befintliga politiska åtgärder, men inte tillräckligt för att få dem att överensstämma med EU:s övergripande mål för klimatneutralitet fram till 2050.

Infografik: Utsläpp av växthusgaser från transporter i EU

Källa:  EEA Transport and environment report 2021.

Transporter utsätter naturen för kraftiga belastningar

Utsläppen av växthusgaser är inte det enda hållbarhetsproblemet i samband med transporter. Luft- och bullerföroreningar skadar människors hälsa och naturen.  Ökande transportvolymer kräver också mycket infrastruktur – vägar, parkeringsområden, hamnar, kanaler och flygplatser.

Expanderande stadsområden och transportnätverk delar upp livsmiljöer i mindre enheter. Detta minskar ekosystemens motståndskraft och hämmar de vilda djurens rörelser. Djuren kan till exempel bli överkörda av bilar eller hittar kanske inte mat, vatten eller en partner. Enligt en EEA-indikator genomgår också glesbefolkade delar av Europa denna landskapsfragmentering.

Sjötransporter bidrar till många kumulativa belastningar på Europas regionala hav. Nyligen offentliggjorde EEA en gemensam rapport tillsammans med Europeiska sjösäkerhetsbyrån som var den första större bedömningen av den hållbara utvecklingen inom sektorn. Rapporten fastställde att sjötransporter var den främsta bidragande faktorn till införandet av främmande arter, undervattensbuller och utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar.

Många åtgärder behövs

Lanseringen av ny och effektivare teknik förväntas spela en central roll för att minska koldioxidutsläppen från passagerar- och godstransporter. I detta ingår att öka andelen eldrivna fordon, kombinerat med en fortsatt övergång till förnybara energikällor inom el- och bränsleproduktionen.

Det är dock inte möjligt att lösa de hållbarhetsutmaningar som Europas transportsektor står inför bara genom effektivare fordon. I Europeiska miljöbyråns aktuella bedömning framgår det att vägtransporterna behöver fullare laster och högre nyttjandegrad, till exempel genom samkörning. Den ökade efterfrågan på transporter måste även begränsas, och det måste ske ett skifte till grönare transportmedel, såsom gång, cykling, bussar, tåg och inlandssjöfart. Det är viktigt att priset för transporter helt återspeglar kostnaderna för miljön, klimatet och människors hälsa.

Städer har i synnerhet mycket att vinna på att investera i bättre alternativ för offentliga transporter, cykling och gång. Dessa åtgärder kan göra det snabbare att ta sig runt i stadskärnorna, liksom förbättra den lokala luftkvaliteten och minska utsläppen av växthusgaser.

Färre bilar kan också betyda att vägar eller parkeringsområden delvis kan omvandlas till grönytor som människor kan njuta av och som minskar de värsta effekterna av värmeböljor och skyfall. Allt detta bidrar till att förbättra människors hälsa och välbefinnande och kan till och med stödja stadsområdenas biologiska mångfald. På samma vis kan bättre stadsplanering minska behovet av transporter.

©Laszlo Ligeti, My City /EEA

Som del av strategin för hållbar och smart mobilitet avser Europa att fördubbla antalet höghastighetståg. Detta skulle kunna vara ett viktigt bidrag till minskningen av utsläpp och andra negativa effekter av de europeiska transporterna. I en aktuell EEA-bedömning drogs slutsatsen att järnvägsresor utan tvivel är det miljövänligaste transportmedlet mellan många europeiska städer, jämfört med flyg. Och att köra en bensin- eller dieselbil kan till och med vara skadligare än att flyga, särskilt om man reser ensam.

För nya bilar och minibussar föreslås strängare utsläppsgränser i 55 %-paketet med enbart utsläppsfria fordon registrerade från och med 2035 och förbättringar av infrastrukturen för alternativa bränslen. I paketet ingår också initiativen ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime som är avsedda att minska utsläppen från flygplan och fartyg, liksom att utöka EU:s utsläppshandelssystem för sjö- och vägtransporter.

Infografik: Vilka är utsläppskostnaderna för olika transportmedel?

Källa: EEA Transport and environment report 2020.
Anmärkning: Nyttjandegrad: luftfartyg 80 procent; HSR 66 procent; IC 36 procent. De grå pelarna återger osäkerheten för klimatkostnaderna som inte avser koldioxid inom ramen för luftfart baserat på Cox och Althaus (2019). Cox, B. och Althaus, H.-J., 2019, How to include non-CO2 climate change contributions of air travel at ETH Zurich, studie som utförts på uppdrag av mobilitetsplattformen vid ETH Zürich, INFRAS, Bern, Schweiz.

Mot en hållbarare mobilitet

Systemet för mobilitet är ett av de centrala samhällssystem som definierar vår nuvarande livsstil. Men det är också ett system som just nu är beroende av fossila bränslen, och som skadar vår hälsa, miljön och klimatet.

Covid-19-krisen ledde till att många människor upptäckte nya sätt att arbeta eller till och med började fira semester i närområdet. Socialt sett behöver vi fortfarande interagera med vår omgivning, men många skulle nu ifrågasätta om det verkligen är värt att resa till en annan stad eller ett annat land för ett kort mötes skull.

Den minskade trafiken i städerna under covid-19 ledde även till tydliga fördelar för den lokala luftkvaliteten. Bullernivåerna sjönk, och det finns många obekräftade rapporter som talar om vilda djurs annorlunda beteende när de inte störs av människors verksamhet.

Just nu tar människor en ordentlig titt på sina mobilitetsvanor på grund av höga energipriser. Mindre viktiga resor måste kanske ställas in. Incitamenten att samåka, gå, cykla, använda offentliga transportmedel och mer bränsleeffektiva fordon är tydligare. Minskning av koldioxidutsläppen från Europas mobilitetssystem kräver investeringar i långsiktig hållbarhet som tar full hänsyn till transporternas negativa effekter och förändringarna av våra vanor.