Artiklar

Vad har många vinodlingar utspridda i idylliska landskap gemensamt med industriområden och avfallsdeponier? Ett svar kan vara att där finns kemikalier. Den jord där vi odlar våra livsmedel och den mark där vi bygger våra bostäder kan vara förorenad med olika ämnen, allt ifrån tungmetaller till organiska föroreningar och mikroplaster. Föroreningarna är vitt spridda och de ansamlas i Europas mark och jordar. Hur kan vi lösa det här problemet?

Läs mer

Vem äger marken och dess resurser? Vem bestämmer hur den får användas? I vissa fall är marken privat egendom, som kan köpas och säljas och som bara används av markägarna själva. Ofta regleras användningen genom nationella eller lokala föreskrifter, exempelvis för att bevara skogsområden. I andra fall är vissa områden endast avsedda för allmän användning. Men mark är mer än bara ett område eller ett territorium. När vi alla använder marken och är beroende av dess resurser måste ägare, lagstiftare och användare på både lokal och global nivå samarbeta för en hållbar markförvaltning.

Läs mer

De flesta livsmedel som vi äter produceras på land och i jorden. Vad vi äter och hur vi producerar dessa livsmedel har ändrats avsevärt under det senaste århundradet, och det har även det europeiska landskapet och samhället gjort. Genom jordbrukets intensifiering har man kunnat producera mer livsmedel till överkomligare priser i Europa. Detta har dock skett på bekostnad av miljön och det traditionella jordbruket. Nu måste vi ompröva vårt förhållningssätt till den mat vi äter och till den mark och de samhällen som producerar den.

Läs mer

EU:s jordobservations- och övervakningsprogram, som kan sägas vara Europas ögon på jorden, revolutionerar vårt sätt att förstå och planera inför en mer hållbar användning av våra värdefulla land- och markresurser. Från stadsplanering, transportvägar och grönområden till precisionsjordbruk och skogsbruk: Copernicus ger detaljerad och aktuell information från landmiljöövervakningen för att stödja beslutsfattandet.

Läs mer

Klimatförändringar har stor inverkan på jordkvaliteten, och förändringar i markanvändningen och jordens egenskaper kan antingen påskynda eller sakta ner klimatförändringar. För att kunna ta itu med klimatkrisen, producera tillräckligt med livsmedel och anpassa oss till ett föränderligt klimat krävs det friskare jordar och en hållbar förvaltning av mark och jord. Lösningen kan vara att bevara och återställa centrala ekosystem och underlätta för naturen att fånga in koldioxid från atmosfären.

Läs mer

Europas landskap förändras. Städerna och deras infrastrukturer breder ut sig på bekostnad av produktiv jordbruksmark och delar upp landskapet i mindre stycken, vilket får allvarliga konsekvenser för djur- och växtlivet samt för ekosystemen. Dessutom står jord och mark inför en rad andra hot: förorening, erosion, kompaktering, hårdgörning, markförstöring och till och med nedläggning av jordbruksmark. Vad skulle hända om vi kunde återanvända den mark som redan upptas av städer och infrastruktur i stället för att ta mer jordbruksmark i anspråk?

Läs mer

Vi kan inte leva utan en frisk mark och jord. Det är på marken vi producerar merparten av våra livsmedel och bygger våra hem. Marken är livsviktig för alla djur och växter, oavsett om de är landlevande eller vattenlevande. Den består till stora delar av jord – en mycket komplex och ofta undervärderad resurs som är full av liv. Det sätt som vi använder marken och jorden i Europa och världen är dessvärre inte hållbart i dagsläget. Detta får långtgående konsekvenser för livet på land.

Läs mer

Inom Europa samlas allt mer information in för att öka vår kunskap om miljön. Jordobservationsdata från EU:s Copernicusprogram ger oss möjligheter att förbättra vår kunskap om miljön men medför också nya utmaningar. Genom att kombinera de senaste uppgifterna från Copernicus med vår redan existerande kunskapsbas siktar Europeiska miljöbyrån (EEA) mot att göra det möjligt för Europas beslutsfattare och invånare att vidta åtgärder för att möta lokala, nationella och globala utmaningar.

Läs mer

Mark och jord är nödvändiga för natursystem och samhällen, men den mänskliga aktiviteten hotar på ett övergripande plan funktionerna hos våra mark- och jordresurser. Varför händer detta? Vad gör Europa för att förhindra det? Eftersom 2015 har utnämnts till internationella markåret ställde vi dessa frågor till Geertrui Louwagie, projektledare vid Europeiska miljöbyrån med ansvar för bedömning och rapportering av markförhållanden.

Läs mer