Säker, ekonomiskt överkomlig och ren energi i kristider?

Den mänskliga tragedin till följd av Rysslands invasion av Ukraina chockade en hel värld och kullkastade miljoner ukrainares liv. Krigets mänskliga kostnader är omätbara och ökar för var dag som går. I efterdyningarna av den första chocken började även andra effekter dyka upp. Hotet mot en stadig och ekonomiskt överkomlig energiförsörjning i Europa är en av dessa.

Många aspekter av våra liv är beroende av energi. Vi använder energi för att värma upp våra bostäder, laga måltider och förflytta varor och människor. Energisäkerhet handlar främst om att ha tillräcklig och kontinuerligt tillgänglig energi för vår nuvarande och framtida användning.

Genomleva en ny energikris?

Att ha tillgång till tillräcklig energi innebär inte nödvändigtvis att ha råd med den. Familjer och samhällen kan uppleva ”energifattigdom”. I en EU-täckande undersökning 2020 uppgav 8 procent av befolkningen att de inte kunde hålla värmen i sina bostäder.

Enligt Eurostat var den årliga inflationstakten i januari 2022 för energi i allmänhet 27 procent inom EU. Priset på naturgas var 40 procent högre än i januari 2021. I vissa länder blev detta höjda gaspris mer kännbart än i andra: priserna steg med 67 procent i Belgien och 58 procent i Nederländerna. Många länder har inrättat subventionssystem för att minska energiräkningarna. Samtidigt bör inte sådana subventioner avlägsna incitamenten att spara energi.

Vidta kortfristiga åtgärder till stöd för långsiktig hållbarhet

Geopolitiken för energi har format vår historia också vid tidigare tillfällen. Oljechockerna på 1970-talet, då stora oljeproducerande länder minskade sin export för att få ekonomiskt och politiskt inflytande, förändrade världspolitiken och den globala energiproduktionen och energimarknaderna. Länder vidtog kortfristiga åtgärder för att förbjuda flygresor eller bilkörning under vissa dagar, medan andra investerade i cykelvägar för att minska efterfrågan på olja och åter andra diversifierade sina importkällor eller utvann olja och gas från nya reserver.

Kriget i Ukraina kan utlösa en lika stor förändring av Europas energisystem. Bara två veckor efter att den ryska invasionen inleddes sammanträdde EU:s ledare i Versailles, Frankrike, och avtalade att minska Europas energiberoende. De uppmanade Europa att minska sitt beroende av fossila bränslen och samtidigt påskynda framtagningen av förnybara energikällor och öka energieffektiviteten.

Behovet att finna en väg till ett koldioxidsnålt energisystem för Europa är akut. Genom REPowerEU-planen, som föreslogs av Europeiska kommissionen i maj 2022, ska Europas energisystem omedelbart omdanas för att få ett slut på beroendet av ryska fossila bränslen och påskynda klimatåtgärder. Planens viktigare åtgärder är att spara energi, diversifiera tillgången till energi, med potentiella beredskapsåtgärder för att kontrollera efterfrågan, samt påskynda lanseringen av förnybar energi för att ersätta användningen av fossila bränslen i bostäder, industrin och elproduktionen.

Spara energi omedelbart och effektivt

REPowerEU-planen föreslår en övergripande strategi, med bl.a. diversifiering av tillgången till energi samt påskyndad omställning till förnybara energisystem men planen betonar även en annan aspekt av avgörande vikt för hanteringen av den aktuella krisen: energieffektivitet. För att göra detta har Europeiska kommissionen föreslagit en förstärkning av de långsiktiga åtgärderna för energieffektivitet, inbegripet en ökning av målet för bindningsenergins effektivitet från 9 procent till 13 procent.

Kommissionen har även uppmanat medlemsstaterna att inleda specifika offentliga kampanjer för att spara energi i bostäder och på arbetsplatser. Om kampanjerna lyckas menar kommissionen att de kan dra ner efterfrågan på gas och olja med 5 procent. Medlemsstaterna uppmuntras även att främja energisparande till exempel genom att sänka skatten på energieffektiva värmesystem och apparater och på isolering av byggnader.

Mer nyligen föreslog kommissionen nya åtgärder i samband med talet om tillståndet i unionen 2022. I förslagen ingår sänkt elförbrukning, särskilt under utvalda perioder av hög belastning, intäktstak för producenter, solidaritetsbidrag från den fossila bränsleindustrin och prisreglering.

Den billigaste och renaste typen av energi är den vi inte använder eller producerar. Ju mindre energi vi använder desto lättare kan vi producera den från förnybara energikällor. Och ju mindre vi behöver de fossila bränslena desto mindre behöver vi importera dem och desto mer kan vi minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar.