Säkra och hållbara kemikalier i bekämpningsmedel

Planerar du att laga fisk till middag, med en enkel sallad som sidorätt? Eller är det dags att färga eller tvätta håret? Vi exponeras varje dag för olika kemiska ämnen, allt från fisken på tallriken till kosmetiska produkter och rengöringsmedel. Beroende på kemikalierna och hur länge vi exponeras för dem kan det påverka vår hälsa.

Vi kan exponeras för giftiga kemikalier i låga doser och under långa perioder, helt omedvetet. Föroreningar i Europas floder och hav – allt från långlivade kemikalier som PFAS till mikroplaster – kan ta sig till fisken och skaldjuren i våra måltider. En liknande risk finns också med de produkter vi äter: ett mellanmål av apelsiner och päron kan innehålla rester av bekämpningsmedel.

Kemikalier i bekämpningsmedel

Vissa kemikalier som används i bekämpningsmedel orsakar eller misstänks orsaka en lång rad kroniska sjukdomar, inräknat diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar, liksom nedsatt fertilitet och fosterskador. Medan nya övervakningsdata visar att exponering via kosten för enskilda bekämpningsmedel sannolikt inte utgör någon hälsorisk, exponeras vi för blandningar av bekämpningsmedel i våra dagliga måltider. Förståelsen av deras kumulativa verkan måste förbättras.

I ett europeiskt forskningsprojekt om biologisk exponeringsmätning (HBM4EU) sökte man efter flera olika farliga kemikalier hos tusentals frivilliga deltagare från hela Europa. Hos 84 procent av de testade personerna sågs minst två olika bekämpningsmedel i kroppen.

Vi kan också påverkas indirekt av den effekt som bekämpningsmedel kan ha på pollengivare och andra insekter – som är livsviktiga för livsmedelsproduktionen.  

Under de senaste åren har många ämnen i bekämpningsmedel förbjudits inom EU. Vi måste dock minska den totala mängden bekämpningsmedel som vi använder genom miljövänlig skadedjursbekämpning eller genom att ställa om till ekologiskt jordbruk och precisionsjordbruk. Vi måste också införa effektivare kontroller och regler innan nya kemikalier får användas och säljas.

Bisfenoler, ftalater och PFAS

Ett problem är en grupp kemikalier som kallas bisfenoler. Dessa syntetiska kemikalier används för att tillverka plaster och hartser. Inom EU får bisfenol A inte längre användas i nappflaskor. När detta hormonstörande ämne intas kan det påverka hur kroppen producerar och reglerar hormoner, med utvecklingsproblem som följd. 

Över 90 procent av HBM4EU-deltagarna från tio länder hade bisfenol A i kroppen. Farhågor om bisfenol A har lett till att det har ersatts med substituten bisfenol S och bisfenol F, som upptäcktes hos över 60 procent av deltagarna. Över 17 procent av barnen och ungdomarna i Europa riskerar att exponeras för ftalater, en annan kemisk familj som främst används för mjukgöring av plast.

Sedan finns det PFAS (perfluorerade alkylsubstanser), en grupp på tusentals syntetiska kemikalier. Dessa är långlivade, vilket innebär att de kommer att förbli en del av miljön för alltid. De finns i många olika produkter: från stekpannebeläggningar som förhindrar vidhäftning (”non-stick”) till nagellack, vattenavvisande tyger och läkemedel. PFAS finns överallt, också i bröstmjölk och på toppen av Mount Everest.  

Bara ett fåtal av dessa evighetskemikalier har studerats i detalj. Vi vet dock att de mest studerade är giftiga, med betydande hälsoeffekter. Vissa av PFAS-ämnena bioackumuleras också i levande organismer och kan nå höga koncentrationer i fisken och köttet på våra middagsbord. Andra PFAS-ämnen kan hamna i grundvattnet och förorena dricksvattnet.

Figur 1. Effekter av PFAS på människors hälsa

Källa: EEA (2019).

Omställning till säkra och hållbara kemikalier

I Europa fortsätter vi att producera och konsumera stora mängder farliga kemiska ämnen, som sedan släpps ut i miljön där de kan utgöra hälsorisker. Samtidigt har Europa också några av de mest restriktiva lagarna för kemikalier och världens mest ambitiösa politik, såsom EU:s kemikaliestrategi och handlingsplanen för nollförorening.

Industrikemikalier regleras genom Reachförordningen. Det finns annan lagstiftning om specifika produkter, såsom biocider, bekämpningsmedel, kosmetika och läkemedel. Gränsvärden har också fastställts för kemiska föroreningar och rester av bekämpningsmedel i livsmedel. 

Den europeiska gröna given och dess handlingsplan för nollförorening syftar generellt till en giftfri miljö där luft-, vatten- och markföroreningar inte längre skadar hälsan och naturen.

Farliga kemikalier fortsätter att vara ett allvarligt och ökande problem för vår hälsa och miljön, där ekosystemen och människor exponeras för en kemisk cocktail. Dessa kemiska ämnen produceras dock på mycket goda grunder. De skyddar oss mot bränder eller regn, ökar matens hållbarhet och skyddar våra grödor. Tänk om vi kunde ersätta dem med säkrare och hållbarare alternativ samtidigt som vi fasar ut de skadliga ämnena? 

I korthet: kemikalier och hälsa

• I Europa fortsätter vi producera och konsumera stora mängder kemikalier, varav vissa kan skada miljön eller människors hälsa.
• Europa har världens mest avancerade kemikalielagstiftning och kemikaliepolitik, såsom EU:s kemikaliestrategi och handlingsplanen för nollförorening.
• Längre fram måste vi förhindra kemiska föroreningar och främja kemikalier som är säkra och hållbara i sin utformning.
• Vi måste fasa ut användningen av skadliga ämnen som inte är oumbärliga och hantera riskerna med kemikalierna i grupp i stället för var och en för sig.

Vad kan jag göra?

• Försök att minska din exponering för farliga kemikalier. Många organisationer tillhandahåller information om kemikalier i produkter.
• Undvik vissa produkter, t.ex. stora fiskar under graviditeten på grund av kvicksilvrets effekter.
• Välj produkter som tillverkas med färre farliga kemikalier, t.ex. ekologiska livsmedel. Kontrollera märkningen på produkterna, t.ex. ”PFAS-fri”.
• Läs mer på: Medborgarhörnan – HBM4EU – vetenskap och politik för en hälsosam framtid.