Klimatförändringen märks i hela Europa och behovet av anpassning är överhängande

Enligt Europeiska miljöbyråns rapport ”Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2012” har högre medeltemperaturer registrerats i hela Europa. Nederbörden minskar i de södra regionerna och ökar i norra Europa. Inlandsisen på Grönland, istäcket i Norra ishavet och många glaciärer i Europa smälter. Snötäcket har minskat och mark med permafrost tinar.

Extrema vädersituationer som värmeböljor, översvämningar och torka har gjort att skadekostnaderna i Europa ökat under de senaste åren. Det behövs mer bevis för att urskilja vilken roll klimatförändringen spelar i denna trend, men människans ökande aktivitet i riskutsatta områden har varit en viktig faktor. Framtida klimatförändringar förväntas öka sårbarheten i takt med att extrema vädersituationer blir alltmer intensiva och vanligt förekommande. Enligt rapporten är det troligt att skadekostnaderna fortsätter att stiga om de europeiska samhällena inte anpassar sig.

Vissa regioner kommer att ha sämre förmåga att anpassa sig till klimatförändringen än andra, delvis på grund av de ekonomiska skillnaderna i Europa, konstaterar man i rapporten. Klimatförändringens effekter kan komma att fördjupa dessa ojämlikheter.

– Klimatförändringen är en realitet i hela världen och förändringarnas omfattning och hastighet blir alltmer uppenbara. Det innebär att varje del av ekonomin, inklusive hushållen, behöver anpassa sig och minska sina utsläpp, säger Europeiska miljöbyråns verkställande direktör Jacqueline McGlade.

Observerade klimatförändringar och framtidsprognoser – några viktiga rön

Det senaste decenniet (2002–2011) var det varmaste som registrerats i Europa. Temperaturen vid marken var 1,3 °C högre än det förindustriella genomsnittet. Olika modellprognoser visar att Europa kan bli 2,5–4 °C varmare under den senare delen av det här seklet, jämfört med genomsnittet för perioden 1961–1990.

Värmeböljorna har ökat i frekvens och längd och vållat tusentals dödsfall under det senaste decenniet. Den beräknade ökningen av värmeböljor kan leda till ett ökande antal relaterade dödsfall under de kommande decennierna om inte samhällena anpassar sig, sägs det i rapporten. De köldrelaterade dödsfallen förväntas emellertid minska i många länder.

Enligt rapporten minskar nederbörden i de södra regionerna och ökar i norra Europa. Dessa trender förväntas bestå. Det är troligt att klimatförändringen leder till ökade flodöversvämningar, särskilt i norra Europa, när de högre temperaturerna intensifierar vattnets kretslopp. Det är dock svårt att urskilja klimatförändringens inflytande i översvämningsstatistiken från tidigare perioder.

Torrlagda floder tycks bli ett allt svårare och vanligare fenomen i södra Europa. Flodernas lägsta vattenflöde förväntas minska betydligt sommartid i södra Europa men också i varierande grad i andra delar av Europa.

Arktis värms upp snabbare än andra regioner. Ett rekordlitet havsistäcke konstaterades i Arktis 2007, 2011 och 2012. Istäcket har minskat till ungefär hälften av 1980-talets miniminivå. Avsmältningen av Grönlands inlandsis har fördubblats sedan 1990-talet. I genomsnitt 250 miljarder ton is försvann varje år mellan 2005 och 2009. Glaciärerna i Alperna har förlorat ungefär två tredjedelar av sin volym sedan 1850 och dessa trender förväntas fortsätta.

Havsnivåerna stiger, vilket ökar risken för kustöversvämningar under oväder. Globalt har den genomsnittliga havsnivån stigit med 1,7 mm per år under 1900-talet, och med 3 mm per år under de senaste decennierna. Framtidsprognoserna varierar starkt, men det är troligt att höjningen av havsnivån kommer att bli större under det nuvarande seklet än under 1900-talet. Havsnivån vid Europas kuster kommer dock att höjas olika mycket, bland annat på grund av den lokala markrörelsen.

Förutom väderrelaterade hälsoeffekter är andra effekter på människans hälsa också betydande, konstaterar man i rapporten. Klimatförändringen spelar en viktig roll i överföringen av vissa sjukdomar. Det varmare klimatet gör till exempel att vanlig fästing (Ixodes ricinus) trivs längre norrut. Fortsatt uppvärmning gör att delar av Europa utgör lämpligare livsmiljöer för sjukdomsbärande myggor och sandmyggor. Pollensäsongen har förlängts och börjar tio dagar tidigare än för 50 år sedan, vilket också påverkar människors hälsa.

I många studier har man registrerat omfattande förändringar av växters och djurs egenskaper. Exempelvis blommar växter tidigare på året och i sötvatten uppträder även växt- och djurplanktonblomningen tidigare. Andra växter och djur vandrar norrut eller till högre belägna områden när deras livsmiljöer blir varmare. Eftersom många arters migration är för långsam för att hålla jämn takt med klimatförändringen kan dessa arter komma att dö ut i framtiden.

Tillgången på vatten för jordbruket kan minska i södra Europa, men odlingsbetingelserna kan komma att förbättras i andra områden. Växtodlingssäsongen för flera grödor i Europa har förlängts och detta väntas fortsätta, parallellt med att grödor kan odlas vid mer nordliga breddgrader. Skördarna väntas dock sjunka för vissa grödor på grund av värmeböljor och torka i Central- och Sydeuropa.

I takt med stigande temperaturer har också efterfrågan på uppvärmning sjunkit, vilket sparar energi. Detta måste dock vägas mot högre energiefterfrågan för avkylning under varmare somrar.

Bakgrund

Syftet med rapporten är att utförligt redovisa klimatförändringens effekter i Europa och även att bidra med information till Europeiska kommissionens anpassningsstrategi som offentliggörs i mars 2013. Europeiska miljöbyrån stöder dessutom strategin med en utvärdering av ett urval anpassningsåtgärder i Europa, som kommer att offentliggöras i början av 2013.

På webbplatsen Climate-ADAPT finns en stor mängd information som är avsedd som hjälp vid utvecklingen och genomförandet av klimatförändringsanpassningar.