Intervju - Bekämpa miljörelaterade hälsorisker

Vilka är de farligaste föroreningarna och vilka följder får de för hälsan hos européerna?

I Europa (dvs. de 53 medlemsstaterna vid

WHO:s regionkontor för Europa – över 900 miljoner människor) står miljöriskfaktorer fortfarande för 1,4 miljoner dödsfall per år, som i stor utsträckning skulle ha kunnat förhindras. Över en tredjedel av dödsfallen beror på luftföroreningar, den enskilt viktigaste miljöriskfaktorn för vår hälsa. En annan viktig orsak till skador av föroreningar är farliga kemikalier. Tyvärr dör sju människor varje dag, främst barn, av diarrérelaterade sjukdomar, så även vattenkvaliteten är fortfarande ett problem. Det finns till och med vissa landsbygdsområden i EU där man inte har 100-procentig tillgång till rent vatten och sanitet.

Mycket arbete med miljö och hälsa kvarstår, men vi kan också vara mycket smarta när det gäller hur vi samordnar olika agendor. Arbetet med att förbättra luftkvaliteten kan t.ex. innebära att man samtidigt tar itu med utsläpp som leder till klimatförändringar.

Hur har föroreningarnas effekter på hälsan förändrats i Europa under de senaste årtiondena?

Situationen i Europa har förbättrats betydligt. Jag var ung när den första lagstiftningen kom för att bekämpa surt regn och övergödning av sjöar och havsvatten. Vi var kanske först med viss industriell utveckling som var mycket problematisk, och vi var också de första som konfronterades med omfattande föroreningar, som vi var tvungna att ta itu med. Vi har lärt oss att det behövs gemensamma regler för att åtgärda föroreningar eftersom föroreningar inte tar hänsyn till några nationsgränser.

Vi lever i en globaliserad värld och vi måste inse att föroreningarna också sprider sig till andra kontinenter. Vi har sett att en del problem flyttar från Europa till andra områden där vissa farliga industriella metoder fortfarande är tillåtna, så vi har ett ansvar som sträcker sig bortom Europa, ett ansvar för global hälsa och att vår politik stöder en renare produktion.

Påverkar luftföroreningarna covid-19-pandemins utveckling?

Det finns fortfarande många obesvarade frågor om förhållandet mellan luftkvalitet och covid-19, och det är ett ämne som det forskas kring för närvarande. Dock kan vi redan nu konstatera vissa saker. Det är aldrig fel att förbättra luftkvaliteten, eftersom vi vet att luftföroreningar är en viktig riskfaktor för och orsak till luftvägssjukdomar och hjärtkärlsjukdomar. Personer som har dessa underliggande sjukdomar har visat ökad sårbarhet för covid-19 och löper större risk att få allvarliga symtom.

Vi har på denna korta tid sett en betydande minskning av luftföroreningarna i städerna. Minskningen är mer uttalad när det gäller kväveoxider, en förorening som i hög grad är kopplad till trafiken, som är en av de aktiviteter som påverkas mest av nedstängningsåtgärderna. Mycket forskning kring detta pågår just nu, som vi kommer att dra lärdomar och ha nytta av i framtiden. Covid-19 är en pågående tragedi, men samtidigt har den gett oss information som vi aldrig haft förut och som kanske kan hjälpa oss att tänka om till ”det nya normala” som kan vara bättre för både miljön och vår hälsa.

Kan den här krisen vara ett steg i rätt riktning mot en hållbar ekonomi?

Det är utmärkt att Europeiska kommissionen har arbetat med den europeiska gröna given, eftersom det är ett mycket starkt åtagande, som kan underlätta betydligt när man utformar återhämtningen på ett hållbart sätt. Vi har nu en unik möjlighet att ”det nya normala” blir ett stort steg framåt för  en hållbar ekonomisk utveckling, och vi ser fram emot att arbeta mot detta mål tillsammans med kommissionen.

Vilket är det lättaste sättet att minska föroreningar?

Om vi till exempel tänker på luftföroreningar måste vi ta itu med de sektorer där de skapas – energisektorn, transporter, jordbruk, avfallshantering och många industrier – och arbeta från lokal till global nivå. Mycket har gjorts under de senaste årtiondena, men 90 procent av jordens befolkning bor fortfarande i städer som inte når upp till WHO:s riktvärden för luftkvalitet. Det innebär att vi fortfarande har lång väg kvar och att vi måste samarbeta med de olika sektorerna för att se hur vi till exempel kan arbeta för renare och säkrare transportsystem. Det finns positiva vägar framåt för alla sektorer.

Jag tror också det är viktigt att vara på det klara med att effekterna av föroreningar i allmänhet, och luftföroreningar i synnerhet, inte är jämnt fördelade. Människor i mer eftersatta områden bor mycket ofta nära förorenade områden eller i områden där trafikflödet är mycket högt. Skillnaderna kan vara stora, inte bara mellan länder utan även inom ett och samma land.

Vad gör WHO:s regionkontor för Europa på området miljö och föroreningar?

Vår huvuduppgift som Världshälsoorganisation har i över 30 år varit att arbeta med våra medlemsstater och inom länder för att stödja dem att ta itu med sina miljö- och hälsoprioriteringar. Detta framkom mycket tydligt vid den senaste europeiska ministerkonferensen om miljö och hälsa som ägde rum i Ostrava 2017. Alla de 53 medlemsstaterna samlades och enades om att utarbeta nationella åtgärdsprogram på miljö- och hälsoområdet. Vi hjälper dem att identifiera sina nationella prioriteringar, för att därefter stödja arbetet i den riktningen.

Vi fortsätter också med WHO:s normativa arbete. Vårt centrum samordnar uppdateringen av WHO:s globala riktlinjer för luftkvalitet. Förra året lanserade vi WHO:s riktlinjer för omgivningsbuller och sammanställde rekommendationer för folkhälsan till stöd för lagstiftning och beslutsfattande för standarder i våra medlemsstater och på EU-nivå.

Förväntar du dig att WHO:s nya riktlinjer om buller och den kommande uppdateringen om luftföroreningar också ska antas av EU?

Jag hoppas det. WHO:s riktlinjer innehåller strikta rekommendationer baserade på de senaste vetenskapliga rönen om sambandet mellan hälsa och luftföroreningar eller omgivningsbuller. Därefter är det ett politiskt beslut om man vill följa dessa riktvärden när man fastställer sina standarder eller inte. Vi vet att EU-kommissionen ofta hänvisar till WHO:s riktlinjer. EU:s dricksvattendirektiv reviderades till exempel enligt de hälsobaserade rekommendationerna och riktvärdena i den senaste utgåvan av WHO:s riktlinjer för dricksvattenkvalitet. Riktlinjer

för omgivningsbuller för den europeiska regionen beaktas vid översynen av direktivet om omgivningsbuller. Debatten förblir öppen när det gäller hur den kommande uppdateringen av de globala riktlinjerna för luftkvalitet kommer att återspeglas i EU-politiken. Vi måste följa den politiska processen och respektera EU:s och dess medlemsstaters överläggningar, men vi hoppas att denna politik kommer att främja och skydda hälsan och vi finns här för att stödja dem.