Begränsningar av klimatförändringar

För att förhindra de allvarligaste effekterna av klimatförändringen har de länder som anslutit sig till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) kommit överens om att begränsa den globala ökningen av medeltemperaturen vid jordytan sedan förindustriell tid till mindre än 2 °C. För att uppnå detta mål bör de globala utsläppen av växthusgaser nå sitt högsta värde så snart som möjligt och minska snabbt därefter.   De globala utsläppen bör minskas med 50 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2050, innan vi uppnår koldioxidneutralitet före århundradets slut. EU stöder UNFCCC-målet, och det syftar till att senast 2050 ha minskat sina utsläpp av växthusgaser med 80–95 % jämfört med 1990 års nivåer. Dessa höga minskningsnivåer beaktar de lägre minskningar som krävs från utvecklingsländerna.

Inledning

Växthusgaser släpps ut både genom naturliga processer och mänsklig verksamhet. Den viktigaste naturliga växthusgasen i atmosfären är vattenånga. Mänsklig verksamhet frigör emellertid stora mängder av andra växthusgaser och ökar därmed halterna av dessa gaser i atmosfären, vilket i sin tur förstärker växthuseffekten och värmer klimatet. De viktigaste källorna till växthusgaser från mänsklig verksamhet är:

• förbränning av fossila bränslen (kol, olja och gas) inom elproduktion, transport, industri och hushåll (CO₂),
• jordbruk (CH₄) och förändringar av markanvändning som till exempel avskogning (CO₂),
• deponering av avfall (CH₄),
• användning av fluorerade gaser.

EU:s politik

Flera EU-initiativ syftar till att minska utsläppen av växthusgaser. Efter att ha uppnått sina mål enligt Kyotoprotokollet för perioden 2008–2012 antog EU ett minskningsmål för utsläpp av växthusgaser på 20 % under 1990 års nivåer senast 2020. För att uppnå detta mål – ett av de viktigaste målen i Europa 2020-strategin – fastställdes ett tak för EU:s utsläppshandelssystem (ETS) på EU-nivå, och enskilda nationella mål för utsläppen i sektorer som inte omfattas av ETS fastställdes enligt ansvarsfördelningsbeslutet. Samtidigt har EU antagit lagstiftning för att öka användningen av förnybar energi, som vindkraft, solenergi, vattenkraft och biomassa, och för att förbättra energieffektiviteten i många olika typer av utrustning och hushållsapparater. EU strävar också efter att stödja <utvecklingen av avskiljning och lagring av koldioxid för att avskilja och lagra koldioxid som släpps ut från kraftverk och andra stora anläggningar.

Som en del av en ram för klimat- och energipolitiken har EU förbundit sig att senast 2030 minska utsläppen på EU:s territorium med minst 40 % under 1990 års nivåer. Detta är ett bindande mål. Europeiska energiunionen, som syftar till att se till att EU har trygg, prisvärd och klimatvänlig energi, har samma mål.

Europeiska miljöbyråns verksamhet

Genom att tillhandahålla information om klimatförändringar i Europa stöder Europeiska miljöbyrån (EEA) genomförandet av lagstiftning om begränsning av klimatförändring i Europa, utvärdering av EU:s politik och utveckling av långsiktiga strategier för att begränsa klimatförändringarna. EEA-information – data, indikatorer, bedömningar och prognoser – fokuserar på tendenser avseende växthusgasutsläpp, prognoser och politik samt åtgärder i EU.

EEA samarbetar med Europeiska kommissionen (GD Klimatpolitik, Gemensamma forskningscentrumet, Eurostat) samt med experter från dess europeiska ämnescentrum för luftföroreningar och klimatförändringar (ETC/ACM) och med dess landsnätverk (Eionet).

Viktiga verksamheter och produkter inbegriper den årliga sammanställningen och offentliggörandet av inventeringen av växthusgaser i EU och den årliga bedömningen av EU:s och EU-ländernas utveckling avseende uppfyllandet av sina klimat- och energimål.

EEA är EU:s datacentral för utsläpp av växthusgaser. Byrån sköter även en databas över strategier och åtgärder för begränsning av klimatförändringar.

Relaterade länkar

Mellanstatliga panelen för klimatförändringar

Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Europeiska kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik

Europeiska ämnescentrumet för luftföroreningar och klimatförändringar