Nollförorening: De allra flesta badvatten i Europa uppfyller de högsta kvalitetsnormerna

Andelen ”utmärkta” badplatser vid kusten och i inlandet har på senare år stabiliserats på omkring 85 % och år 2020 uppgick de till 82,8 % i hela Europa. Miniminormerna för ”tillfredsställande” vattenkvalitet uppfylldes vid 93 % av de övervakade badplatserna under 2020 och i fem länder – Cypern, Österrike, Grekland, Malta och Kroatien – var 95 % eller fler badvatten av utmärkt kvalitet.

Badvattenkvaliteten i Europa är fortfarande hög och det är en god nyhet för européer som tänker tasig till stränder och badplatser i sommar. Detta är resultatet av mer än 40 år av badvattendirektivet, hårt arbete av hängivna yrkesutövare och samarbete. Handlingsplanen för nollförorening, som antogs i maj, kommer att bidra till att vattnen hålls friska och säkra och våra hav och floder rena, säger Virginijus Sinkevičius, kommissionsledamot med ansvar för miljö, hav och fiske.

Kvaliteten på Europas badvatten är fortfarande hög efter fyra årtionden av åtgärder som syftar tillatt förebygga och minska föroreningarna. EU-lagstiftningen har inte bara bidragit till att höja den övergripande kvaliteten, utan också till att identifiera områden där särskilda åtgärder behövs, säger Hans Bruyninckx, verkställande direktör för Europeiska miljöbyrån.

Två tredjedelar av badplatserna ligger längs Europas kuster. Resultaten ger en god indikation på var badande kan hitta badvatten av bästa kvalitet. Kvaliteten på flera badvatten kunde inte klassificeras i den nuvarande bedömningen, eftersom pandemirestriktioner ledde till att ett otillräckligt antal prover samlades in.

Under 2020 var 296 eller 1,3 % av badplatserna i Europa av dålig kvalitet. Andelen badplatser av dålig kvalitet har minskat något sedan 2013, men problem kvarstår, särskilt när det gäller att bedöma föroreningskällorna och införa integrerade åtgärder för vattenförvaltning. Vid badplatser där föroreningarnas ursprung eller orsaker är svåra att identifiera krävs det särskilda undersökningar av föroreningskällorna.

Som en del av handlingsplanen för nollförorening och i linje med strategin för biologisk mångfald har kommissionen nyligen inlett en översyn av badvattendirektivet. Syftet är att bedöma om de nuvarande reglerna fortfarande är ändamålsenliga för att skydda folkhälsan och förbättra vattenkvaliteten eller om det finns behov av att förbättra den befintliga ramen, särskilt genom att beakta nya parametrar. Som en del av denna process kommer kommissionen snart att samarbeta med berörda parter genom ett offentligt samråd online.

Resultaten av årets rapport kommer att presenteras den 2 juni vid ett möte under EU:s gröna vecka, som i år har fokus på nollförorening. Samtidigt med årets badvattenrapport har Europeiska miljöbyrån också uppdaterat sin interaktiva karta där man kan se hur bra varje badplats är. Uppdaterade landrapporter finns också, liksom mer information om ländernas genomförande av direktivet.

Bakgrund

Kvaliteten på Europas badvatten har förbättrats avsevärt under de senaste 40 åren, även tack vare EU:s badvattendirektiv. Effektiv kontroll och förvaltning i enlighet med direktivet tillsammans med annan EU-lagstiftning på miljöområdet, som t.ex. direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (1991), har gjort att mängden orenat eller bara delvis renat kommunalt och industriellt avloppsvatten som släpps ut i badvattnet har minskat drastiskt. Till följd av detta har föroreningarna minskat på ett ökande antal platser, vilket har lett till avsevärt förbättrad vattenkvalitet. I den pågående översynen av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse görs en bedömning av hur bättre åtgärder kan vidtas i hela EU för att på ett konsekvent sätt hantera översvämmade avlopp, särskilt mot bakgrund av klimatförändringarnas effekter.

Alla EU:s medlemsländer samt Albanien och Schweiz kontrollerar sina badplatser enligt bestämmelserna i EU:s badvattendirektiv.

Lagstiftningen anger om vattenkvaliteten kan klassificeras som ”utmärkt”, ”bra”, ”tillfredsställande” eller ”dålig” beroende på hur mycket tarmbakterier som finns. Om vattnet klassificeras som ”dåligt” bör medlemsländerna vidta vissa åtgärder, t.ex. förbjuda bad eller sätta upp anslag som avråder från bad, informera allmänheten och vidta lämpliga åtgärder för att förbättra kvaliteten.

Läs mer

2020 års bedömning av badvattenkvaliteten, inklusive landrapporter och en interaktiv karta

Kommande offentligt samråd om badvattendirektivet

EU-regler om badvattenkvalitet