Anpassning till klimatförändringen

Ändra språk

Sida Senast ändrad 2023-03-15

Topics: Anpassning till klimatförändringen

Klimatförändringen sker nu och förväntas fortsätta: temperaturerna stiger, regnmönster ändras, is och snö smälter och havsnivån stiger. Extrema väder- och klimatrelaterade händelser som leder till faror som översvämningar och torka kommer att bli vanligare och intensivare i många regioner. Konsekvenserna och sårbarheten för ekosystem, ekonomiska sektorer och människors hälsa och välbefinnande skiljer sig i Europa. Även om de globala insatserna för att minska utsläppen visar sig vara effektiva är en viss klimatförändring oundviklig, och kompletterande åtgärder för att anpassa sig till dess effekter behövs.

Anpassning till klimatförändringen

Menu

Anpassning till klimatförändringen

För att förhindra de allvarligaste effekterna av klimatförändringen har de länder som anslutit sig till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) kommit överens om att begränsa den globala ökningen av medeltemperaturen vid jordytan sedan förindustriell tid till mindre än 2°C. För att uppnå detta mål bör de globala utsläppen av växthusgaser nå sitt högsta värde så snart som möjligt och minska snabbt därefter. För mer information, se den globala klimatpolitiken.

EU- och andra EES-medlemsländer är i färd med att vidta en rad åtgärder för att minska sina utsläpp av växthusgaser. Anpassningspolitiken kompletterar dessa insatser.

Effekter och sårbarhet

Europas största temperaturökningar sker i södra Europa på sommaren och i den arktiska regionen på vintern; nederbörden minskar i södra Europa och ökar i norr. Beräknade ökningar av värmeböljors och översvämningars intensitet och frekvens och förändringar av fördelningen av vissa infektionssjukdomar och pollen kan påverka människors hälsa. Klimatförändringarna är en ytterligare press på ekosystem, vilket leder till förskjutningar av många växt- och djurarter norrut och till högre belägna platser. Det påverkar sektorer som jordbruk, skogsbruk, energiproduktion, turism och infrastruktur i allmänhet; de flesta av de beräknade effekterna i Europa är negativa.

Europeiska regioner, inklusive stadsområden, som är särskilt sårbara för klimatförändringar är:

södra Europa och Medelhavsområdet,
bergsområden,
kustområden, deltan och flodslätter,
Europas nordligaste områden och Arktis.

Det krävs anpassning och att man förutser effekterna av klimatförändringen och vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra eller minimera effekterna. Strategier och åtgärder behövs på lokal, nationell, gränsöverskridande och EU-nivå. Integration i andra politikområden är nödvändig och sker i allt högre grad, såsom ekosystem och vattenförvaltning, katastrofriskreducering, förvaltning av kustområden , jordbruks- och landsbygdsutveckling, hälsovård, stadsplanering och regional utveckling. Åtgärderna omfattar tekniska åtgärder, ekosystembaserade åtgärder och åtgärder mot beteendeförändringar.

EU:s politik

Europeiska kommissionen offentliggjorde EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar i april 2013. Strategin har tre huvudmål:

Främja åtgärder från medlemsstaterna: uppmana alla medlemsstater att anta omfattande anpassningsstrategier och tillhandahålla finansiering för att hjälpa dem att bygga upp sin kapacitet för anpassning och vidta åtgärder. Stödja anpassningen i städerna genom att lansera ett frivilligt åtagande baserat på initiativet om borgmästaravtalet (sedan 2015 införlivat i borgmästaravtalet om klimat- och energifrågor).
"Klimatsäkringsåtgärder" på EU-nivågenom att främja ytterligare anpassning inom viktiga, sårbara sektorer som jordbruk, fiske och sammanhållningspolitik, för att se till att Europas infrastruktur görs mer motståndskraftig och för att främja användningen av försäkringar mot naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan.
Mer välgrundat beslutsfattandegenom att ta itu med kunskapsbrister om anpassning och vidareutveckla den europeiska plattformen för klimatanpassning (Climate-Adapt).

Ett ökande antal EES-länder har antagit en nationell anpassningsstrategi och flera har utvecklat och genomför nationella handlingsplaner för anpassning. Strategier och åtgärder har också vuxit fram i många städer och i gränsöverskridande regioner i Europa, bland annat i Östersjöregionen, Karpaterna och alpregionerna.

Europeiska miljöbyråns verksamheter

EEA stöder utvecklingen och genomförandet av klimatanpassning i Europa, utvärderingen av EU:s politik och utvecklingen av långsiktiga strategier för att anpassa sig till klimatförändringen och minska risken för katastrofer genom att tillhandahålla relevant information. EEA:s information (observationer, prognoser, indikatorer, bedömningar) fokuserar på klimatförändringar, effekter, sårbarhet och anpassningsåtgärder i Europa.

EEA har ett nära samarbete med Europeiska kommissionen (GD Klimatpolitik, Gemensamma forskningscentrumet, Eurostat), experter från dess europeiska ämnescentrum för klimatförändringar, sårbarhet och anpassning (ETC/CCA) och med EEA:s landsnätverk (Eionet). EEA samarbetar också bl.a. med Copernicus klimattjänst, ECDC, WHO Europa, ISDR Europa, OECD, och IPCC.

Viktiga verksamheter och produkter omfattar bedömningen av klimateffekter och sårbarheter i Europa och analysen av nationella, stadsinriktade och sektorsvisa klimatstrategier och handlingsplaner. EEA uppdaterar och sköter även den europeiska plattformen för klimatanpassning (Climate-Adapt).