Article

Bullerföroreningar är fortfarande utbrett i Europa, men det finns metoder för att sänka volymen

Ändra språk

Article Publicerad 2022-09-19 Senast ändrad 2023-08-29

Photo: © Máté Ladjánszki, REDISCOVER Nature/EEA

Topics: Miljö och hälsa

Många av oss utsätts i allt högre grad för buller i vår vardag. Tunga fordon på gatorna, lågt flygande flygplan ovan oss eller ett tåg i närheten, medför ofta störning och frustration. Deras inverkan på vår hälsa och miljö kan vara mycket värre än du tror.

När vi tänker på föroreningar tänker vi ofta på var de kan finnas: i luften, vattnet eller jorden. Det finns dock några mycket specifika typer av föroreningar som skadar både människor och vilda djur.

För närvarande utsätts minst en av fem européer för trafikbuller i nivåer som anses vara skadliga för hälsan. Antalet är till och med högre i städerna och problemet är vanligt i de flesta europeiska städer. Vägtrafiken är den överlägset viktigaste källan till bullerförorening i Europa, enligt en ny bullerrapport från EEAdär man undersökt buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industri. Dessa källor är i linje med direktivet om omgivningsbuller, som inte omfattar buller från exempelvis hushållsaktiviteter, grannar eller arbetsplatser.

Buller kan vara skadligt för hälsan

Uppskattningsvis 113 miljoner européer påverkas av långtidsexponering av trafikbuller under dag-kväll-natt på minst 55 decibel. Dessutom utsätts 22 miljoner européer för höga bullernivåer från tågtrafik, 4 miljoner för höga nivåer av flygplansbuller och mindre än 1 miljon för höga bullernivåer från industrier.

Vad många kanske inte känner till är att långtidsexponering för buller, även i de nivåer vi är vana vid i tätortsområden, har en betydande inverkan på hälsan. I de flesta europeiska länder är över 50 procent av invånarna i stadsområdena utsatta för trafikbuller på 55 decibel eller mer under den uppmätta tiden dag-kväll-natt. Långtidsexponering vid denna nivå har enligt Världshälsoorganisationen (WHO) sannolikt en negativ inverkan på hälsan.

Europeiska miljöbyrån uppskattar att långtidsexponering för omgivningsbuller orsakar 12 000 förtida dödsfall och bidrar till 48 000 nya fall av ischemisk hjärtsjukdom i Europa varje år. EEA beräknar också att 22 miljoner människor ständigt känner sig mycket störda av buller och att buller orsakar kroniska sömnbesvär hos 6,5 miljoner.

Enligt uppgifter från WHO påverkas hälsan redan vid bullernivåer på under 55 decibel under perioden dag-kväll-natt och vid bullernivåer på 50 decibel under natten, vilket är de tröskelvärden som ska rapporteras i enlighet med EU:s direktiv är därför sannolikt för låga. Dessutom omfattar den information som länderna lämnar i enlighet med EU-lagstiftningen inte alla stadsområden, vägar, järnvägar och flygplatser, och de omfattar inte heller alla bullerkällor.

Vad gör EU för att minska bullerföroreningar?

Människors exponering för buller kontrolleras inom ramen för direktivet om omgivningsbuller gentemot två gränsvärden för rapportering: ett mått för perioden dag-kväll-natt (Lden), som mäter exponering för bullernivåer som är förknippat med ”störning”, och ett mått för buller under natten (Lnight), som används för att bedöma sömnstörningar. Dessa tröskelvärden för rapportering är högre än de värden som WHO rekommenderar, och det finns i dagsläget ingen mekanism för att följa utvecklingen mot WHO:s lägre värden.

De vilda djuren påverkas också

Buller har också en negativ påverkan på vilda djur, både på land och i vattnet. Buller kan orsaka en rad olika fysiska och beteendemässiga effekter på djur och öka deras stress.

Till exempel kan trafikbuller göra det svårt för grodor och sångfåglar att kommunicera med varandra, särskilt under parningssäsongen. Detta kan minska deras reproduktionsförmåga eller tvinga dem att fly från sina livsmiljöer.

Undervattensbuller från sjöfart, energiproduktion, byggen och annan verksamhet är ett annat problem. Man har till exempel genom forskning funnit hörselnedsättningar hos valar, vilket kan försämra deras förmåga att kommunicera med varandra och hitta föda.

Sch! Tystnad, tack!

Länderna i Europa har vidtagit flera åtgärder för att minska och hantera bullernivåerna. Det har dock varit svårt att bedöma nyttan med åtgärderna i form av bättre hälsa, enligt EEA:s bullerrapport.

Bland de mest populära åtgärderna för att minska bullret i städer finns utbyte av äldre vägbeläggningar mot jämnare asfalt, bättre reglering av trafikflödena och sänkta hastighetsgränser till 30 km i timmen. I en del städer har man också genomfört projekt som syftar till att maskera trafikbuller genom att placera för örat mer behagliga ljud i stadskärnan, t.ex. ljudet av vattenfall. Det finns även åtgärder som syftar till att öka medvetenheten och förändra människors beteende så att de använder mindre bullerskapande sätt att färdas, som cykling, gång eller eldrivna fordon.

Många städer och regioner har också infört så kallade tysta områden, oftast parker och andra grönområden, dit man kan gå för att slippa stadens buller. Dessa områden, vars inrättande, utformning och skydd uppmuntras genom EU-regler, kan medföra betydande miljö- och hälsofördelar enligt EEA:s rapport om tysta områden i Europa från 2016.

Utifrån EEA:s forskning kunde man dock konstatera att det fanns problem med tillgängligheten och åtkomsten till dessa platser, särskilt i bullrigare stadskärnor, där tysta grönområden är svåra att hitta och inte kan nås genom en 10 minuters promenad från människors bostäder.

Covid-19 och buller

Bullerföroreningar från transportkällor som väg-, järnvägs- och flygtrafik, är kopplade till ekonomisk verksamhet. Man kan därför förvänta sig en betydande kortvarig minskning av transportbullernivåer som resultat av nedstängningarna på grund av covid-19. Omgivningsbuller rapporteras dock över en längre period eftersom hälsoeffekterna uppkommer vid långvarig exponering. En kortvarig minskning av bullernivåerna skulle därför inte minska i någon större omfattning de årliga bullervärdena, som används för att mäta bullrets effekter.

Läs mer på: https://www.eea.europa.eu/post-corona-planet/explore.

Sänk volymen

Det står klart att vi inte kan leva utan ljud eller buller och att minska bullerföroreningarna till noll är orealistiskt. EU arbetar dock för att se till att bullernivåerna sänks så att de gör mindre skada på vår miljö och vår hälsa. Detta är en stor uppgift.

Det står redan klart att EU:s mål för 2020 om minskade bullerföroreningar, definierade i EU:s sjunde miljöhandlingsprogram om att minska bullerföroreningar och närma sig WHO:s rekommenderade bullernivåer, inte kommer att uppnås. Många av EU:s medlemsstater kommer att behöva göra mer för att åtgärda problemet med bullerföroreningar, särskilt vid genomförandet av EU:s direktiv om omgivningsbuller.