nästa
föregående
poster

Om avfall och materialresurser

Sida Senast ändrad 2016-06-03
Den europeiska ekonomin bygger på en hög resursförbrukning. Detta omfattar såväl råvaror (till exempel metaller, byggmineraler eller trä) som energi och mark. Vad som framför allt ligger bakom Europas höga resursförbrukning är ekonomisk tillväxt, teknisk utveckling och ändrade konsumtions- och produktionsmönster. Cirka en tredjedel av de använda resurserna blir till avfall och utsläpp. I miljöbyråns medlemsländer genereras cirka fyra ton avfall per invånare och år. Varje europeisk medborgare slänger i genomsnitt 520 kg hushållsavfall om året, och den siffran förväntas stiga.

I EU-15 har materialanvändningen inte förändrats mycket under de senaste 20 åren, och ligger kvar på omkring 15–16 ton per person och år. Siffran varierar emellertid mycket från land till land, från 12 ton per person i Italien till 38 ton per person i Finland. Byggmaterial står för den största delen av detta, följt av fossila bränslen och biomassa. Effektiviteten i resursanvändningen är mångdubbelt högre i EU-15 än i de nya medlemsländerna och länderna i sydöstra Europa. Enligt prognoser fram till 2020 kommer resursanvändningen i EU att fortsätta öka.

Resursanvändningen ökar även i andra delar av världen. Det beror delvis på ökad konsumtion av varor och tjänster i Europa, som ofta bygger på resurser som utvunnits på andra platser.

EU avser att förbättra resurseffektiviteten och minska den totala användningen av icke-förnybara naturtillgångar och dithörande miljöeffekterna beroende på användning av råvaror, och därmed använda naturtillgångar på en nivå som inte överstiger deras kapacitet för återhämtning (EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling, 2006).

Europas höga resursförbrukning innebär belastningar på miljön i både Europa och andra delar av världen. De består bland annat av uttömning av icke-förnybara naturtillgångar, intensiv användning av förnybara naturtillgångar, transport, stora utsläpp i vatten, luft och mark från gruvverksamhet samt produktion, konsumtion och avfall. Det är allmänt accepterat att det finns fysiska begränsningar på hur mycket resursanvändningen kan fortsätta att öka. Boende, mat och transporter står för den största delen av resursanvändningen och medföljande belastning på miljön.

Avfallshantering kan medföra ett antal effekter på hälsa och miljö, däribland utsläpp i luften, ytvattnet och grundvattnet, beroende på hur hanteringen går till. Avfall innebär också en förlust av naturtillgångar (till exempel metaller eller andra återvinningsbara material som finns i avfallet, eller avfallets potentiella användning som energikälla). God avfallshantering kan därför skydda folkhälsan och miljön samtidigt som det leder till besparingar av naturtillgångar.

De största avfallsflödena i Europa har sitt ursprung i byggnation och rivning, tillsammans med industriverksamhet. Det mesta av det kommunala avfallet i EU hamnar på soptippar (45 procent). Allt mer kommunalt avfall återvinns eller komposteras (37 procent), eller bränns för att återvinna energin (18 procent).

 

Permalinks

Dokumentåtgärder