Arktis — Varför ska jag bry mig om Arktis?

Dines Mikaelsen lutar sitt gevär mot relingen på den mjukt gungande båten, laddar det och signalerar åt de andra att de ska vara tysta. Inuitjägaren har redan missat ett par gånger. Han kramar avtryckaren. Det hörs en hög knall som ekar mot isbergen och på en fotbollsplans avstånd faller en säl ihop.

Dines fyra följeslagare – turister – är förstummade. Det var detta de kom hit för att få uppleva, men de blir ändå lite chockade. Dines och de turister som han nu är beroende av för en stor andel av sin inkomst är fortfarande ganska nya för varandra. Medan andra kulturer livnär sig så gott som enbart på prydliga köttbitar insvepta i gladpack, är jakt och traditionella former av djurhållning fortfarande centralt för lokalbefolkningar i hela den arktiska regionen.

Kulturen och landskapet i den arktiska regionen formas, precis som Dines lilla turistverksamhet, av två mäktiga krafter: globalisering och miljöförändringar. Globaliseringen har fört med sig MTV, iPod, toppmoderna navigeringssystem och en större exponering mot yttervärlden. Klimatförändringen omvandlar det frusna landskapet, smälter glaciärer och öppnar sjövägar. Detta skapar vissa nya möjligheter. Kryssningsfartyg har börjat dyka upp för första gången i Tasiilaq, Dines by på ön Ammassalik på Grönlands karga östkust. År 2006 kom fyra kryssningsfartyg, året därpå var det åtta. ”För fem år sedan fanns det inga flugor på norra Grönland. Nu finns de där. Här kommer flugorna en månad tidigare än vanligt”, säger Dines. Det är också märkbart varmare. Sommartemperaturerna i Tasiilaq har varit så höga som 22 grader de senaste somrarna – en siffra som slagit tidigare rekord med hästlängder.

Vad händer i Arktis?

Klimatets förändring får större effekter för Arktis jämfört med andra regioner. Temperaturerna i Arktis har ökat mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 50 åren⁽¹⁹⁾. Catlin Arctic Survey, som genomfördes våren 2009, undersökte isen längs en 45 mil lång sträcka i Beauforthavet i norra delen av Arktis. Isen var i genomsnitt 1,8 meter tjock och bara ett år gammal. Den äldre, tjockare och mer stabila havsisen håller på att försvinna. År 2008 var farlederna i Nordväst- och Nordostpassagerna genom Arktis farbara under sommaren för första gången sedan mätningar av isen började göras.

Effekterna hotar att förstöra det ömtåliga nätet av arktiska ekosystem som redan förändras snabbt. Det är framför allt den arktiska havsisen som oroar. Isen och havet under den hyser en väv av liv – allt under starkt hot från den globala uppvärmningen.

Isbjörnar svälter ihjäl för att isen närmast havet, där sälarna föredrar att vila, är alltför tunn för att bära dem. Flyttfåglar som tillbringar somrarna i Arktis missar den rikaste blomningsperioden under våren eftersom den sker tre veckor tidigare – innan de har hunnit dit.

Varför ska jag bry mig om Arktis?

För många av oss kanske Arktis känns mycket avlägset både i fråga om avstånd och relevans. Men regionen har en nyckelroll för världens klimat. Om klimatförändringen fortsätter med den förutspådda hastigheten kommer den att få långtgående konsekvenser för oss alla.

Både nord- och sydpolen har i själva verket en avgörande roll i regleringen av jordens klimat genom sin funktion som kylsystem. Ett minskat snötäcke betyder att jorden absorberar mer värme från solen och att havsströmmarna ändras. Norra ishavet, som är en blandning av sött smältvatten och havsvatten påverkar havsströmmarna över hela jordklotet. Några forskare tror att alltför mycket smältvatten till och med skulle kunna ”stänga av” några av dessa havsströmmar, strömmar som spelar en avgörande roll för klimatet längre söderut.

Den arktiska regionen är också hem för miljoner människor och många av dem tillhör unika ursprungsbefolkningar. Klimatets förändring hotar därmed även dessa befolkningar och deras kulturer.

Nya ekonomiska verksamheter i Arktis

När havsisar och glaciärer smälter i Arktis öppnas nya möjligheter för företag. Sannolikt kommer många ekonomiska verksamheter i Arktis att öka under de kommande årtiondena. Fiske kommer att bedrivas längre norrut när isen drar sig tillbaka, olje- och framför allt gasresurser i Arktis kommer att exploateras, turismen ökar redan och sjöfarten kommer sannolikt att öka i takt med exporten av arktiska resurser.

Interkontinentala godstransporter kan utvecklas och finna nya rutter när det blir mer öppet vatten och tunnare is, men det kräver först en utveckling av fartyg och infrastruktur. Utvinning av mineral, timmer och andra resurser kanske också ökar. De olika arktiska nationerna skulle kunna börja konkurrera med varandra för att ta kontroll över resurser, territorium och fraktrutter. Att balansera de möjligheter ett varmare Arktis erbjuder mot riskerna (som oljeutsläpp och miljöeffekter) är en mycket stor utmaning, en utmaning som kräver förändringar i det sätt på vilket Arktis styrs.

Miljörelaterad styrning

I andra delar av världen handlar miljöutmaningen om att återställa skadade ekosystem. I Arktis har vi fortfarande chansen att skydda och bevara vad som till större delen är en unik miljö. Det nuvarande styrningssystemet för Arktis är mycket splittrat. Det finns en rad olika internationella avtal om Arktis, men de har inte utformats specifikt för regionen och de genomförs och verkställs inte enhetligt, inte ens i de arktiska staterna.

I november 2008 lade Europeiska kommissionen fram en vitbok om EU:s intressen i regionen och föreslog en rad åtgärder för EU:s medlemsstater och institutioner. Det är det första steget mot en integrerad EU-politik för Arktis. EU:s främsta mål är:

• att skydda och bevara Arktis i samverkan med befolkningen i regionen,
• att främja en hållbar användning av resurser,
• att bidra till ett förbättrat, multilateralt styre över Arktis.

18 Amap-bedömning 2009: Human Health in the Arctic.

19 IPCC:s fjärde utvärderingsrapport, sammanfattning för beslutsfattare, 2007.