Dobris-utvärderingen - En översikt

Belastningar

Sida Senast ändrad 2016-04-19

6 min read

Menu

BELASTNINGAR

Detta avsnitt inriktas på de belastningar som mänsklig verksamhet medför och man undersöker vem och vad som förändrar den europeiska miljön.

12. Befolkning, produktion och förbrukning

Population density, 1989

I detta kapitel undersöks det komplexa och fortfarande oklara förhållandet mellan människan, resurserna och utvecklingen i ett försök att klarlägga situationen. I kapitlets avslutning betonas vikten av att bedöma miljökonsekvenserna av långsiktiga ekonomiska program och utvecklingsprogram.

12,8 % av världens befolkning är européer, en andel som håller på att minska på grund av minskat barnafödande.

Den justerade levnadsstandarden varierar med en faktor på mer än fyra mellan östra och västra Europa.

De flesta länder i Central- och Östeuropa är beroende av livsmedelsimport - västeuropeiska länder importerar mycket djurfoder.

		Kol	Olja	Gas	Kärnkraft	Vattenkraft	Andra
Världen	1970	31.7	46.8	18.8	0.9	1.7
Världen	1990	28.5	40.5	22.2	6.3	2.5
Västeuropa	1970	27.6	60.3	6.3	1.2	3.0	1.6
Västeuropa	1990	19.3	44.0	16.6	14.4	3.0	2.7
Östeuropa	1970	60.1	23.3	13.1		1.0	2.4
Östeuropa	1990	48.4	24.2	20.1	4.5	1.1	1.6
F.d. Sovjetunionen	1970	36.8	34.8	22.3	0.2	1.6	4.3
F.d. Sovjetunionen	1990	21.0	30.0	42.0	4.0	1.6	1.3

Konsumtion av primärenergi i världen och i Europa, 1970-1990 (ton av oljeekvivalenter, %)

13. Exploatering av naturresurser

I detta kapitel utpekas skillnaden mellan förnybara (vatten, skog och grödor) och icke förnybara (fossila bränslen och malm) resurser. Internationell handel och växande ömsesidigt beroende mellan nationerna har gjort en hållbar förvaltning av dessa resurser till en global fråga. Kapitlet fokuserar på huvudlinjerna i utvecklingen av resursanvändningen i Europa och går igenom den statistik som används för att övervaka den.

Europa har 8 % av världens förnybara sötvattensresurser, men svarar för 15 % av utnyttjandet.

Även om Europa (utom f.d. Sovjetunionen) hade 1,9 miljoner hektar mer skog och skogbeklädd mark år 1990 än år 1981, leder utsläpp i atmosfären och okontrollerad avverkning (Ryska federationen) till förlust av skog och till skogsskador.

Europa har förbrukat de flesta av sina höggradiga mineralreserver och är nu till största delen beroende av import, huvudsakligen från Afrika.

14. Utsläpp

I detta kapitel presenteras en översikt över utsläppen i luft och vatten i Europa, dvs. utsläppens fysisk-kemiska egenskaper, omfattning, flöden och samlingsplatser. Översikten över atmosfäriska utsläpp av de viktigaste miljöföroreningarna i europeiska länder baseras på rapportering till UNECE och, i tillämpliga fall, på CORINAIR 1990. Analysen av utsläpp i vatten bygger på den begränsade tillgängliga kvantitativa informationen, och inriktas på utsläpp från jordbruk och avfallsvatten. Vissa exempel illustrerar hur industrin som källa bidrar till utsläppet i vattenmiljön. Befintliga utsläppsstudier i europeiska länder undersöks, eftersom studierna belyser behovet av en integrerad metod för insamling av data om utsläpp och avfall till samtliga medier samt behovet av att harmonisera metodologin för kartläggning av utsläpp på europeisk nivå.

Globalt står Europa för mellan 20 och 30 % av de utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen och kväveoxider som beror på människan.

I tättbefolkade områden beror ungefär hälften av fosforutsläppen i ytvattnet på avloppsutsläpp.

	Utsläpp av svaveldioxid, utvecklingstendenser

15. Avfall

Kapitlet innehåller analyser av aktuella utvecklingstendenser vad avser avfallsproduktion i Europa och en bedömning av sådana möjliga hot mot folkhälsan och miljön som beror på sättet att hantera avfall. Nuvarande mönster för gränsöverskridande transporter av farligt avfall i europeiska länder undersöks. Alternativen för hur avfallsmängden kan minskas och material återvinnas genom integrerade processer presenteras för ett antal avfallsflöden. Bedömningen bygger på uppdaterade uppgifter från en gemensam OECD/Eurostat-undersökning och rapporter om miljöns tillstånd. Den begränsade tillgången till befintlig avfallsstatistik och dess bristfälliga kvalitet och jämförbarhet belyser vikten av harmonisering av avfallsklassificeringssystemen på europeisk nivå.

Kommunalt avfall, sammansättning 1990

I genomsnitt producerar varje europé årligen 350 kg kommunalt avfall.

En allt större del av industriavfallet anses farligt.

Höga produktionstal motverkar ansträngningar att minimera avfallsmängden och att återvinna.

Europeiska avfallsplatser täcker mellan 1 200 och 1 700 km5, och det finns ca 2 000 km5 övergiven industrimark.

16. Buller och strålning

Kapitlet innehåller en översikt över de huvudsakliga konsekvenserna av de viktigaste Afysiska fälten' i Europa - buller, joniserande och icke-joniserande strålning - och ställer dem i förhållande till huvudsakliga källor. Bullerdata från internationella källor (OECD och WHO) presenteras och analyseras i möjligaste mån för att beskriva den övergripande situationen i Europa och i enskilda länder. Avsnittet om icke-joniserande strålning handlar om elektromagnetiska fält och ultraviolett strålning. De huvudsakliga källorna och effekterna av joniserande strålning - naturlig eller artificiell - i Europa beskrivs.

I de högindustriella länderna i Europa utsätts över 50 % av befolkningen för sådana nivåer av buller från trafiken som överstiger den nivå vid vilken människor allvarligen störs under dagtid.

Ca 113 miljoner européer - 17 % av befolkningen - utsätts för bullernivåer som har allvarliga skadeverkningar.

Människors överexponering för ultraviolett strålning beror hittills huvudsakligen på deras livsstil. Det finns tecken som tyder på att UV-B-strålningen under vintern ökar med 5 % på norra halvklotet.

Radonexponering uppskattas årligen orsaka 10 000 dödsfall i cancer i Europa.

17. Kemikalier och genetiskt modifierade organismer

Tillverkningen, saluföringen och användningen av kemikalier medför att många kemiska föreningar släpps ut i miljön, ofta med oönskade följder för människors hälsa och välfärd och för ekosystemen. Källorna till dessa kemiska föreningar beskrivs, liksom även verkningarna av utvalda kemikalier. Dessutom undersöks användningen av genetiskt modifierade organismer i EU-länder samt de möjliga icke-önskade effekterna och vilka förfaranden som finns för att kontrollera att de används på ett säkert sätt.

Utsättningar på fältet av GMO som anmälts i EU 1991-1994

Ca 100 000 kemikalier saluförs inom EU, och det kommer mellan 200 och 300 nya varje år.

Mellan 1991 och 1994 gjordes nästan 300 anmälningar av utsättningar på fältet av genetiskt modifierade organismer i EU.

18. Naturliga och tekniska risker

I detta kapitel undersöks särdragen för och vikten av olyckor och naturliga risker som får miljökonsekvenser. Orsakerna och följderna i Europa sammanfattas och de olika typer av skador som kan uppkomma fastställs. Exempel ges på industriolyckor (Flixborough och Seveso t.ex.), transportolyckor, olyckor till havs och kärnkraftsolyckor (Tjernobyl). Naturliga risker, såsom stormar och översvämningar, värmeböljor, bränder och torka, påverkar också miljön och kan möjligen förvärras av mänsklig verksamhet.

Cesiumföroreningen runt Tjernobyl efter olyckan

Enligt ett rapporteringssystem för större industriolyckor verkar det som om de flesta olyckorna skett inom petroleumindustrin och att de involverade ämnena oftast varit mycket brandfarliga gaser och klor.

Tankfartygsolyckor bidrar endast med ca 10-15 % av all olja som når havet till följd av mänsklig verksamhet.

Alla följder av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl kommer aldrig att bli kända, men några oväntade effekter har redan framkommit.

Människors bosättningar påverkas i allt högre grad av naturliga risker, antagligen beroende på att det finns allt fler bosättningar och att det byggs okontrollerat i högriskområden.